Hur fungerar en sökmotor?

Presentationsordningen i sökmaskinerna styrs av en algoritm, som är unik för
varje sökmaskin och som dessutom varierar över tiden.  Algoritmen tilldelar olika
element och egenskaper hos websidorna högre eller mindre vikt i avsikt att
åstadkomma så relevanta söksvar som möjligt. Man ska komma ihåg att detta
ändras hela tiden, så för att lyckas måste man ha gjort bra ifrån sig i alla
element som näms. De element och egenskaper som ofta viktas upp är.

URL (sajtens domännamn och sidans filnamn, www.searchengine-optimization.nu/sokmotor.html)
Title (Den osynliga titel, som endast visas i söksvar, ej på websidan)
Description (en osynliga beskrivningen av sidan som endast visas i söksvar)
Keywords (osynliga uppräknade nyckelord.)
H1-header (huvudrubrik i största storleken,men kan även styras med font size )
Ingress, d.v.s. textstycke som följer direkt efter H1.
Mellanrubriker, d.v.s. H2, H3 o.s.v.
Länk-popularitet (antalet externa länkar som pekar mot sidan)
Länk-kvalitet (hur populära de sajter är som innehåller länkar pekande mot sidan)
Länk-text (den text som beskriver länken som pekar mot sajten.)
Klick-popularitet (hur många som klickat på länken i söksvaret)
Retur-benägenhet (om den som klickat återvänder till söksvaret inom en viss tidsrymd.)

Sökmotorernas spindlar så har fungerar dom.

1. Spindel : ett robot liknande program  som laddar hem hemsidor.

2. Den vandrande spindeln : En spindel som kryper runt på webben och följer länkar
på dom olika sidorna som den hittar.

3. Ett slags redaktörsprogram som delar upp hemsidorna som spindlarna samlat ihop

4. Databasen : Här hamnar hemsidorna och delas upp i olika element.

5. Sökmotors resultat : Här hämtas det slutgiltiga sökmotorsvaret .

Spider.

En spindel är ett robotliknande program som tankar hem hemsidor. Fungerar som
din webbläsare. När du kopplar upp dig mot Internet så laddas hemsidan ner i din
webbläsare.

Crawler:

Crawlern har ungefär samma funktion som spindeln, men den kan dela upp en hemsida
och leta, följa länkar. Det är crawlerns jobb att tala om för spindeln hur den ska
navigera och hur den ska läsa länkar. Detta sköts av ett special programmerat länk program.

Indexer.

En indexer delar upp sidan i olika element och analyserar den. Som tex. Titel, huvudrubrik,
beskrivning, länkar, text, fet stil på text..

Databasen.

Databasen är ett stort varuhus med information om hemsidor som sökmaskiner
laddar hem och analyserar.Detta kräver ett enormt utrymme på dom olika servrarna.

Sökmotors resultat.

Av allt detta jobb är det resultats maskinens uppgift att matcha användarens sökresultat.
Du gör en sökning i en sökmotor så vet du nu att det ligger ett enormt jobb bakom varje
söksvar du får.

När en användare skriver in sitt sökord i en sökmotor och får sitt svar så måste sökmotorn
analysera detta ord och vikta upp i vilken kategori det finns i och hur den ska leta för att
få det mest relevanta söksvar. Detta kallas för sökmotorns algoritm  (se det översta stycket
som handlar om algoritmen.). Se även en engelsk version how a searchengine work

Register och sökmaskiner.

För att hitta rätt i de ofantliga informationsmängderna använder 85 procent av alla användare
antingen register eller sökmaskiner eller bägge. Sifo Interactive uppger att häften av alla svenska
surfare använder svenska sökmaskiner och lika många utländska. Varje dag sker
omkring 750 miljoner sökningar Begreppet "sökmaskiner" används i dagligt tal
ofta som samlingsterm för båderegister och för regelrätta sökmaskiner,
vilket inte är helt korrekt.

Skillnaden mellan dessa är att sökmaskiner läser och indexerar alla ord på websidorna
(upp till 65.000 tecken per sida) och ofta även alla sidor i en websajt, åtminstone ner till 
fjärde nivån i bibliotekshierarkin. Register presenterar däremot endast websajter,
inte enskilda sidor, och ordnar dem i hierarkisk form efter ämnesområden.

Regelrätta sökmaskiner är databaser ur vilka information hämtas på begäran, genom att
någon gör en sökning. Sökmaskinerna erhåller denna information på två sätt.
Dels genom att ägare till hemsidor anmäler dessa hos sökmaskinen, dels genom att sända ut en s.k.
sökspindel. Sökspindeln är en robot som följer länkar i dokument, läser in de sidor
som länkarna pekar mot, samlar på sig nya länkar och kryper vidare från sida till sida.

Innehållet i sidorna indexeras och placeras i databaserna, som efterhand får enorm omfattning.
Metoden har sin begränsning därigenom att sidor som inte har några länkar pekande mot sig aldrig
kommer att upptäckas, såvida ägaren inte registrerat dem hos sökmaskinen.
Den ofantliga mängden information i databaser kan heller inte nås, eftersom sökspindeln
inte förmår att fylla i det formulär (vanligtvis en enkel sökruta) som krävs för att databasen
skall skapa en dynamisk websida.

Färdiga länkar till sökningar i databaser kan i princip följas. En begränsad mängd data i en
databas, kan dock varieras på ett oändligt antal sätt. Sökspindlarna kan inte avgöra om så är
fallet och ägarna till sökmaskinerna vill undvika att deras egna register översvämmas av
överlappande information. Man tillåter därför normalt inte sökspindlarna att följa länkar som
innehåller frågetecken ”?” eller ampersand ”&”, vilket indikerar att länken pekar mot en databas.
Detta är anledningen till att information i databaser tillhör den osynliga eller ”djupa”
delen av webben, som inte indexeras av normala sökmaskiner.

Två undantag är f.n. kända från denna regel. Google har under hösten börjat följa
länkar till dynamiskt innehåll. Altavista indexerar dynamiska sidor om länkarna till
sidorna matas in manuellt i deras anmälningsrutin.
Sökningar mot databaser kan bara ske med hjälp av särskild programvara hos användaren själv.
Den studie som Bright Planet publicerat torde ha varit avsedd att understödja försäljningen av
deras eget nya verktyg LexiBot, som söker av databaser i realtid.
Dessa sökningar blir av naturliga skäl mycket tidsödande – 30-40 minuter – men
genererar å andra sidan svar som inte kan erhållas på annat sätt.

Även programvara för sökmaskiner ät lätt tillgänglig som shareware eller freeware.
Vanligtvis används dessa för s.k. ”site-search”, d.v.s. sökning i en viss sajt.
Men det finns även gratis sökmaskinsprogram som klarar att indexera externa sajter inom en
definerad sfär, t.ex. en bransch eller ett ämnesområde.
Det finns därför flera tusen sökmaskiner i drift.

Av världens 15 populäraste websidor är 13 antingen register, sökmaskiner
eller startsidor knutna till sökmaskiner eller register.
Detta skall dock inte tolkas som att alla användare utgår från sökmaskiner när de surfar.

Sett ur användarperspektiv ser det annorlunda ut. För att ta sig till en websida utgår
36 procent från länkar på en sajt till en annan sajt, 30 procent från en länk på en
sida till en annan sida i samma sajt, 28 procent från länkar som sparats på egen
dator som ”bokmärken” (i Netscape) eller ”favoriter" (i Internet Explorer) eller från adresser
som knappats in i webläsarens adressruta. Endast 6 procent utgår från sökmaskiner eller register.
Dessa 6 procent räcker dock för att föra upp de ledande sökmaskinerna och registren
till den absoluta Internet-toppen. Det är viktigt att inse att länkar som pekar mot en annan sajt,
antagligen kommit dit sedan den som lagt ut länken hittat sajten via en sökmaskin